Jag stör mig på personer som "vet mest". Sånna där dryga jävlar som aldrig kommer med ett bra tips eller råd. Någon som aldrig berättar saker i all välmening utan bara säger saker för att berätta hur de gjorde och att det är bästa sättet. Sånna jobbiga människor som tycker att så fort mitt barn inte gör som deras, eller om jag uppfostrar min hund eller min unge på ett annat sätt än de gör. Så är det fel. För det är väl klart att deras sätt är rätt. Och de är oftast inte rädda för att påpeka detta. "Men gud! Får Hugo klättra upp på stolen själv?! Det har min unge aldrig gjort. Jag lyfter upp henne/honom varje gång han vill upp i stolen!" "Men usch! springer Hugo runt naken här hemma? Det har min unge aldrig gjort! Hon/han lärde sig minsann att gå på pottan utan sånna äckelheter!".... Ni har säkert alla träffat någon av dem. Och jag retar min så in i helvete på det.

En annan sk jag stör mig på är jämnställdhet. Jag tycker att det är bra. En kvinna ska inte göra allt i ett hem. Mannen kan fan hjälpa till med disken/Barnen/städningen. Samtidigt som en kvinna kan hjälpa till med att laga bilen/skruva upp hyllor/laga saker. (Även om det inte ser ut så hemma hos oss. Jag kan knappt slå i en spik i väggen och Stefan är helt blind på när det behövs städa. Men vi KAN hjälpas åt!) Jämnställdhet var en bra sak, en bra term som alla borde leva efter men nu har det gått lite för långt tycker jag. Jag har ingenting emot att folk vill döpa sina barn till könsneutrala namn och klä på dem unisexkläder. Jag har absolut ingenting emot att köpa en traktor till en flicka eller en docka till en pojke. Tvärt om. Leksakerna lär ut saker som den andra inte kan. Man lär sig en sak av en traktor men den kan aldrig lära ut det som en docka gör. Men när folk börjar påpeka för mig, hur jag ska/inte ska klä Hugo eller vad jag ska/inte ska köpa till honom. Då börjar jag bli irriterad! Om jag vill köpa honom en riddarborg så kan jag väl för fan göra det?! Om jag vill ta på honom enbart blåa kläder... Kan jag inte få göra det då? Måste alla lägga sig i alla andras liv hela tiden? Jag förstår verkligen inte vitsen med det.
Jag satt och pratade med en vän om jämnställdhet (Det är inget ont mot dig, men du vet vad jag tycker och jag tar bara upp det här ämnet som ett exempel. Du vet att jag älskar dig ;) ). Hon sa att på hennes jobb uppfostrar inte hon pojkar och flickor; hon uppfostrar barn. Det är helt sant. Det ÄR barn båda två. Och man ska inte alls uppfostra pojkar att bli mer pojkiga eller flickor att bli mer tjejiga. Men man får ju inte heller glömma att det också är pojkar och flickor! Hon sa också att på hennes jobb så säger de snopp och snippa. Jag tycker personligen att ordet snippa är förbannat fult och jag använder mycket hellre orden kissen eller musen. Men hennes argument (förutom att hon föredrog ordet snippa, men det är ju hennes val) var att snopp och snippa var så lika varandra. Att det gör de båda könen mer jämnställda. Jag höll på att tapa hakan. Måste man göra ALLT jämnställt?! Jag tänker inte kalla det för snippa just eftersom jag inte gillar ordet men också för att jag inte tänker byta bara för att KÖNEN SKA VARA JÄMNSTÄLLDA!

Det var lite ifrån mig. Ni är mycket välkomna att berätta vart ni står i ämnena.